This site uses cookies. By continuing to browse the site, you are agreeing to our use of cookies. More information about cookies is available in our privacy policy Got it
Hörseln fungerar så att ljudvågor omvandlas till nervsignaler i den spiralformade öronsnäckan, koklean, i innerörat. När trumhinnan vibrerar av ljudvågorna rör sig en kedja av tre små ben i mellanörat. Hammaren, städet och stigbygeln kallas sammantaget för hörselbenen. Dessa ben är ordnade så att de bildar ett hävstångssystem som förstärker ljudvågornas energi innan de når koklean. Stigbygeln passar in i det membranösa ovala fönstret vid kokleans bas- I den beniga delen av koklean ligger hinnsnäckan, eller ductus cochlearis. Längs hinnsnäckan ligger förrumstrappan och trumhåletrappan. Alla tre delarna är vätskefyllda, endolymfa i hinnsnäckan och perilymfa i både förrumstrappan och trumhåletrappan. När stigbygeln trycker mot det ovala fönstret transporteras tryckvågor i perilymfan uppför spiralen genom förrumstrappan och tillbaka ner i trumhåletrappan. Trycket lättar när vågen når det runda fönstret. När man betraktar ett tvärsnitt av hinnsnäckan syns specialiserade hårceller som utsätts för tryckvågor i perilymfan. Hinnsnäckan som är fylld med perilymfa framträder nu som den centrala triangulära delen. Förgårdstrappan och trumhåletrappan som båda innehåller perilymfa befinner sig på båda sidor om den. Längs basilarmembranet i hinnsnäckan, på Cortis organ, sitter hårceller. Ovanför hårcellerna sitter tektorialmembranet. När basilarmembranet flyttas av tryckvågen i perilymfan, pressas hårcellerna mot tektorialmembranet och deras stereocilier förvanskas. Förvanskningen ger en signal som transporteras genom kokleära grenen av vestibulokoklearnerven till hjärnan, där signalen slutligen tolkas som ett ljud.
Duration: 02:17
Published: 2016-02-11
Blausen Medical
Scientific and Medical Animations
Copyright ©2021 ALL RIGHTS RESERVED
Disclaimer
Privacy Policy
Stay connected with all of the latest
on your favorite social media platform.