Hörsel

Hörseln fungerar så att ljudvågor omvandlas till nervsignaler i den spiralformade öronsnäckan, koklean, i innerörat. När trumhinnan vibrerar av ljudvågorna rör sig en kedja av tre små ben i mellanörat. Hammaren, städet och stigbygeln kallas sammantaget för hörselbenen. Dessa ben är ordnade så att de bildar ett hävstångssystem som förstärker ljudvågornas energi innan de når koklean. Stigbygeln passar in i det membranösa ovala fönstret vid kokleans bas- I den beniga delen av koklean ligger hinnsnäckan, eller ductus cochlearis. Längs hinnsnäckan ligger förrumstrappan och trumhåletrappan. Alla tre delarna är vätskefyllda, endolymfa i hinnsnäckan och perilymfa i både förrumstrappan och trumhåletrappan. När stigbygeln trycker mot det ovala fönstret transporteras tryckvågor i perilymfan uppför spiralen genom förrumstrappan och tillbaka ner i trumhåletrappan. Trycket lättar när vågen når det runda fönstret. När man betraktar ett tvärsnitt av hinnsnäckan syns specialiserade hårceller som utsätts för tryckvågor i perilymfan. Hinnsnäckan som är fylld med perilymfa framträder nu som den centrala triangulära delen. Förgårdstrappan och trumhåletrappan som båda innehåller perilymfa befinner sig på båda sidor om den. Längs basilarmembranet i hinnsnäckan, på Cortis organ, sitter hårceller. Ovanför hårcellerna sitter tektorialmembranet. När basilarmembranet flyttas av tryckvågen i perilymfan, pressas hårcellerna mot tektorialmembranet och deras stereocilier förvanskas. Förvanskningen ger en signal som transporteras genom kokleära grenen av vestibulokoklearnerven till hjärnan, där signalen slutligen tolkas som ett ljud.