Magnetresonanstomografi, MR

När någon lider av en inre sjukdom som inte går att upptäcka genom en vanlig läkarundersökning på mottagningen kan magnetisk resonanstomografi, förkortat MR, vara nödvändig. Vid en MR-undersökning ligger patienten på ett skjutbart undersökningsbord som förs in i ett tunnelliknande utrymme i magnetkameran. När patienten kommer in i magnetkameran scannas han eller hon med en av flera magnetspolar som utsänder en radiofrekvenspuls riktad mot det aktuella undersökningsområdet. Därmed skapas ett magnetfält som sträcker sig längs rörets mitt. I kroppen finns det miljardtals väteatomer som snurrar runt sin egen axel. När magnetströmmen sätts på ställer atomerna in sig efter den, precis som i en kompass, och snurrar kring en ny axel. När magnetkraften stängs av återgår atomerna till sitt naturliga läge. När de återställer sig utsänder de energi och fungerar som en liten radiosändare. Olika vävnader utsänder olika energimängder beroende på att de befinner sig på olika energinivåer och datorn känner igen deras distinkta pulser. Energiskillnaderna bestäms av atomernas återställningstid. Tjock vävnad behöver mer tid att återställa sig än mjukvävnad. När datorn sedan registrerar de olika energiskillnaderna skapar den en bild som återger de täta områdena som vita och de mindre täta områdena som svarta. Med hjälp av resonanstomografi är det möjligt att se organ, senor, ligament med mera. Det är det enorma antalet väteatomer i kroppen som gör det möjligt att använda MR-teknik.