Matspjälkning

Matspjälkning kallas processen där mag-tarmsystemet tar upp viktiga näringsämnen för kroppen och omvandlar osmält mat till avfall genom kemiska processer. Mastikation, eller tuggning av mat i munnen, är det första steget i matspjälkningsprocessen. När saliven tillförs sätter matspjälkningen igång och den tuggade maten överförs till en mjuk massa, eller matbolus. Saliven smörjer bolusen för att göra den lättare att svälja och för att den enkelt ska glida ner i bakre delen av svalget och matstrupen. Bolusen passerar esofagussfinktern innan den kommer in i magsäcken. Inne i magsäcken frigörs saltsyra som bryter ner stora födoämnesmolekyler till mindre och som smälter bolusen. Den smälta bolusen, som nu kallas kymus, passerar sedan den pyloriska sfinktern och kommer in i duodenum, den första delen av tunntarmen. Det är här som enzymerna frisätts från bukspottskörteln, levern och gallblåsan och bryter ned kymus ytterligare till ämnen som lätt kan tas upp och utnyttjas av kroppen. Slemhinnan på tunntarmens yta är kraftigt veckad och försedd med små fingerliknande utskott, som kallas villi. Villi ser till att den spjälkade födan kommer in i blodomloppet.. Det är här i tunntarmen som alla näringsämnen och vitaminer tas upp. Kymus kan transporteras upp till omkring 6 meter genom tunntarmen, innan den passerar ileocekalklaffen för att komma in i tjocktarmen. I tjocktarmen sker mycket liten matspjälkningsverksamhet. Osmält kymus som kommer in i tjocktarmen betraktas som avföring. Avföringen blir allt fastare när den passerar genom tjocktarmen eftersom vatten sugs upp kontinuerligt från avföringen. Avföringen samlas upp i ändtarmen eller i änden av tjocktarmen, tills hjärnan signalerar att den ska pressas ut ur kroppen.