Multipelt myelom

I benens hålrum finns en svampaktig kärna som kallas benmärg. Det är här som stamcellerna produceras. Stamceller är omogna celler som bland annat kan utvecklas till blodkomponenter, däribland vita blodkroppar som bekämpar infektion. Plasmaceller är mogna vita blodkroppar som kommer in i blodomloppet. Från blodomloppet transporteras de till det lymfatiska systemet där de bildar antikroppar. Antikroppar hjälper till att skydda kroppen från mikroorganismer och andra skadliga ämnen. Myelom är en cancersjukdom i benmärgens plasmaceller. Allteftersom de onormala cellerna delar sig ersätts allt fler friska plasmaceller med onormala myelomceller. När myelomcellerna blir fler än de friska plasmacellerna procentuellt sett bildas en tumör i benmärgen och det solida benet. Eftersom flera ben vanligen är inblandade kallas cancerformen multipelt myelom. Även om benen är drabbade anses det inte vara skelettcancer utan plasmacellscancer. Symtomen på multipelt myelom kan vara bensmärta, frakturer, anemi och infektionskänslighet. Njurskador uppstår när cancern fortskrider. När myelomceller tränger in i blodomloppet och därefter transporteras till det lymfatiska systemet bildar de inte normala plasmaantikroppar. Istället bildar de en antikropp som kallas monoklonalt protein, eller M-protein. M-protein och åtföljande biprodukter kan påvisas i blod- och urinprov. Benmärg kan erhållas genom benmärgsbiopsi eller benmärgsaspiration. Men diagnosen multipelt myelom kan inte ställas förrän myelomceller har påvisats genom mikroskopisk analys av benmärgen. Möjliga behandlingar är cellgifter, strålbehandling och stamcellstransplantation. Multipelt myelom går inte att bota. Därför inriktas behandlingen på att kontrollera symtomen och ge god omvårdnad.