This site uses cookies. By continuing to browse the site, you are agreeing to our use of cookies. More information about cookies is available in our privacy policy Got it
De tre huvudkomponenterna i blodet är röda blodkroppar, som transporterar syre, vita blodkroppar, eller leukocyter, som bekämpar infektion, och trombocyter som hjälper blodet att koagulera. Den del av blodet som består av halmgul vätska kallas plasma. I samband med behandling av symtom som rör cancer och cancerbehandlingar kan det krävas blodtransfusioner. En transfusion går till så att blod eller blodkomponenter tillförs genom en kateter, en slang som förs in i kroppen med hjälp av en intravenös nål, central venkateter eller perifer venkateter. Transfusionen kan innehålla alla eller någon av blodkomponenterna och kan komma från en givare eller ha tagits ut från patienten själv före behandling. Före transfusion görs en bedömning av de blodanalysresultat som ligger till grund för vilken blodkomponent patienten behöver. Om patienten visar tecken på anemi och resultaten visar att blodvärdet är lågt tillförs röda blodkroppar. Om kroppen lider brist på syre kan symtom som trötthet, yrsel och andfåddhet uppstå. Hos patienter som får cellgiftsbehandling uppstår ofta låga blodvärden, ett tillstånd som kallas cytostatikautlöst anemi. Patienter med detta tillstånd får röda blodkroppar från en blodgivare. Dessa har då separerats från blodet. De uttagna röda blodkropparna kallas koncentrat av röda blodkroppar. För patienter med blödningsproblem kan en undersökning påvisa ett lågt trombocytvärde. Låga trombocytvärden uppstår när benmärgsceller som bildar trombocyter skadas av cellgifter eller strålbehandling. Vissa cancerformer, till exempel leukemi, kan ge upphov till låga trombocytvärden. Vid trombocyttransfusioner måste trombocyterna först extraheras från plasma. De finns bara en liten mängd trombocyter i plasma. Det innebär att det behövs flera enheter plasma från blodgivare för att få fram en trombocytenhet. Plasmatransfusion kan också ges till patienter med särskilda skador eller koaguleringssjukdomar. När plasman separerats från blodet kan den frysas ner fram tills den behövs. Den tinade plasma som används vid transfusioner kallas "färskfryst plasma". När man har tagit reda på vilken blodkomponent som behövs måste man testa blodet för att se att det är förenligt med patientens blod. Det finns två testmetoder, typbestämning och korstestning, som kan användas för att testa förenligheten mellan helblod eller blodprodukter från en blodgivare och patientens blod innan transfusionen utförs.
Duration: 03:10
Published: 2016-02-11
Blausen Medical
Scientific and Medical Animations
Copyright ©2019 ALL RIGHTS RESERVED
Disclaimer
Privacy Policy
Stay connected with all of the latest
on your favorite social media platform.