Yrsel

Människans öra består av tre delar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Innerörat innehåller den spiralformade öronsnäckan, koklea, där ljudvågorna omvandlas till nervsignaler, samt det vestibulära systemet som innehåller receptorer för balanssinnet. Båggångarna skjuter ut från den bakre regionen av vestibulen och har som uppgift att registrera huvudets rörelse i de tre spatialplanen. Den främre gången känner av framåt. och bakåtriktade rörelser. Den bakre gången känner av uppåt- och nedåtriktade rörelser. Den sidoriktade gången känner av vänster- till högerriktade rörelser. Varje gång innehåller en membranös båggång där vinkelmomentet känns av. Vid basen för varje gång finns en utvidgning som kallas för ampullan. Inom ampullan finns hårcellernas långa stereocilier inbäddade i cupulan som skjuter ut i endolymfan. När huvudet rör sig flyttar endolymfan cupulan och stimulerar stereocilierna. Yrsel är en svindelkänsla eller den plötsliga förnimmelsen av roterande rörelser när det inte förekommer någon verklig rörelse. Godartad lägesberoende yrsel är den vanligaste orsaken till yrsel. Godartad lägesberoende yrsel uppstår när små kalciumkarbonatkristaller, eller statoconia, lossnar eller flyter omkring i den bakre båggången. Dessa statoconia kan fördröja eller kasta om cupulans rörelse som skickar ut hjärnans förvirrade meddelanden om kroppens läge. Yrsel kan vara förenad med illamående, kräkning och ostadighet. Under yrselepisoder bör du hålla dig stilla på en säker plats tills förnimmelsen har passerat. Yrsel kan förbättras med tiden. Läkemedel och sjukgymnastik kan förbättra symtomen på yrsel. Det är viktigt att du rådfrågar din läkare om vilken behandling som är lämpligast för detta tillstånd.